In i solnedgången

Några jobbiga veckor är till ända. Jag har gått allt för länge med en trasig plomb och fick för ett par veckor sedan söka upp jourtandläkare när det började göra lite väl ont. Naturligtvis var det för sent att göra någonting åt den. Fram med tången! Men tanden var för skör för att få grepp om. Återstod bara operation... Ska inte gå in på närmare detaljer med det hela avslutades med stygn i tandköttet.

Detta kombinerat med att jag inte tål vanliga värktabletter, så är det ju bara att fantisera om mitt skick när bedövningen väl släppte... Första kvällen drack jag ohälsosamma mängder whisky, Clontarf single malt, för all del trevligt för stunden, men dagen efter var smärtan dubbel, om man säger...

Och det höll ju inte så det var bara att uthärda. Men jag hade ett par burkar kvar av det numera livsfarligt-klassade och indragna naturläkemedlet Fortodol.
Men eftersom det är det enda jag haft att tillgå de senaste åren för smärtlindring som verkligen funkat, har jag inte hörsammat uppmaningen att lämna in det man haft hemma.
Jag lovar att om du var sydd i tandköttet skulle du liksom jag kalkylera med en mikroskopisk risk för njursvikt...
Fortodol har alltså varit min räddning dessa veckor. Nu återstår några få kapslar. När de är slut får jag väl förlita mig på vår Herre och förbanna läkemedelsindustrins lobbyister som skjutit ett fungerande hälsokostpreparat i sank. Det var i alla fall vad hälsokostbutiksinnehavaren påstod hade hänt. Fan vet... eller nämnde Herre.

Nåväl, i morse vaknade jag och kände att jag inte behövde starta dagen med Fortodol i alla fall. Och så har det fortsatt. Det verkar vara över helt enkelt!

Och tur är väl det, för just i dag hade min älskade förstfödda sin sista dagisavslutning. Nu väntar ett LÅÅÅÅÅNGT sommarlov för oss, henne, mig och hennes lillasyster. Föräldraledig hela sommaren som jag är, ska jag verkligen försöka njuta av umgänget med barnen och det faktum att det antagligen är den sista helt lediga sommaren innan pensionen...

Men framtida löneslaveri var det sista jag tänkte på, när jag tillsammans med hela min familj plus mina egna föräldrar som var på besök från Stjärnsund, vandrade in i solnedgången efter Noras avslutning och sista dag som dagistjej:

"Här är den sköna sommaren, som jag har lovat dig!"