Det är så kallat kravlöst väder idag. Passar utmärkt. Jag befinner mig i mina föräldrars lägenhet i Sickla inför inledningen av utbildningens avslutande månad i Uppsala i morgon.
Har sovit på två oplanerade ställen sedan jag kom ner i fredags och den gångna nattens uppesittande framför akilleshälen i mitt kultursnobberi, eurovisionschagerfestivalen, hemma hos svägerska och svåger i Älvsjö, där deras gästfrihet i mat och synnerhet dryck har satt trenden för dagens långsamhet...
Har deltagit som representant för nuvarande årskull studenter att med workshops och intervjuer välja ut nästa gäng som ska utbildas. Ett hedrande och spännande men naturligtvis svårt uppdrag som tagit musten ur mig. Eftersom kursen drar igång igen efter praktiken på måndag valde jag att inte flänga hem till Dalarna för två dagar efter fredagens uttagningar utan stannade kvar i södern.
Känner ingen dragning ut i staden. Jag prövade det mesta den hade att erbjuda under mina första 35 år... och just idag är jag mer än nöjd med att sitta här i mina föräldrars tomma lägenhet och titta ut på de grå skyarna som hänger över Hammarbybacken och bara samla mig inför det som komma skall. Och tänka på alla de kloka och vackra människor jag mött dagarna som gått, gamla vänner, nya bekantskaper och sådana man nyss träffat men tyckt sig känna länge efter bara en blick.
Jag längtar hem till de mina förstås, men försöker landa i ensamhetens stillhet, hitta kraften att lägga i den högre växel som krävs närmsta månaden fram till examen. Försjunker i det gråa, som ligger som en vilsam slöja över världen.
Söndagsfrid.
1 kommentar:
Jag försöker att alltid ha ett kravlöst väder. Funkar bra för det mesta! Jag gifte mig med kvinnan i mitt liv i oktober. Eftersom det inte funkade att du vigde oss så måste jag säga att det vore en heder att bli begravd av dig. Saknar dig Jäääva
Skicka en kommentar