Mitt ljus

Dagen har varit ljus. Sinnet bär spår av min och barnens roliga höstlovstripp till Stockholm söndag till torsdag. Vi toppade det idag med att åka till grannstadens äventyrsbad hela familjen. 

Samvaro och en stilla lycka. Tillbaka i ”vår egen” stad hoppade jag ur vår Ford och hämtade Renaulten som stod vid Maddes jobb och åkte och handlade. Mörkret hade sänkt sig när jag åkte hem genom skogen. Fastnade i ett minne.

Jag försökte lyssna på Imperiet i bilen. Mina världar krockade. Minnet för starkt. Matade in en stråkkvartett i CD:n istället.

Genom klassiska toner kommer lik förbaskat minnet av andra stråkar, Fläskkvartettens intensitet på Imperiets album Synd. Tonårens soundtrack.

"Kom och prova eran olycka barn, på vårt lyckohjul som snurrar..." Upptäcker att jag stängt av stereon, sjunger själv.

Bilder kommer till mig. Ett regnvått Norra Bantorget i höstkväll, billyktor och neon speglas i våt asfalt. Jag har en gul Walkman

Jag väntar på den finlemmade flickan i den röda baskern. Vi ska fika och prata politik. Hon är intellektuell och vacker

Hon var en av alla olyckliga kärlekar. Varför minns jag dem nu? Vad betyder dåtidens sorger? Finns svaret om den svarta livsfernissan där?

Jag tänder ett av gravljusen för den tiden. Jag bildade en bubbla av ensamhet som sträckte sig över vuxenblivande, giftermål och föräldraskap.

Det är ett bokslut jag gör. Jag släpade på en en slags livssorg i 20 år, öppnade moteld med mängder mängder vin och utlevelse, bland vänner och på scen. 

Valde tillslut mitt eget liv.

"Jorden snurrade öde och tom och allt var tyst över haven. Då hördes en röst ifrån ovan. Och det var ljus den första dagen." Bibel - Imperiet

... mitt ljus. Den första dagen. Det första året nykter. Då är då. De svarta tonerna brusar allt mer avlägset. En spröd fiol tar vid.

Och jag sjunger igen.

Jag stannar bilen vid vårt hus i byn. Det doftar svagt av gödsel, stjärnorna är framme. Jag lyfter ICA-kassen ur bakluckan och går in till de mina.