"Jag kan inte nog beklaga"

Ja, Annika, jag kan bara beklaga att du i stället för att vara en förebild gett den dumma blondinen ett ansikte. Till och med Blondin-Bella framstår som Einstein i jämförelse.

Jag är verkligen ingen sexist, det vet både gudarna och mina vänner, men här var det öppet mål!

Jag brukar vara en ganska debattglad person som hyllar det avvägda argumentets språkbruk, möjligtvis kryddat med lite cynismer och några stänk sarkasmer, men vad det gäller Annika Falkengren med anhang kan jag bara komma på rena elakheter och näst intill hatiska formuleringar, så jag besinnar mig och avslutar detta inlägg här, innan det går över gränsen för det tillåtna, för detta väcker känslor i mig som jag känner igen från min flammande tonårstid, när jag hade uppriktiga önskningar om vad som borde göras med sådana som Falkengren efter att revolutionen kommit...

Som sagt, jag slutar här...

(Känner ni stanken från Enskilda Banken?)