Så var det gjort! Sitter med ett välförtjänt glas rött och summerar. Fullsatt var det inte (understatement...) men det hade jag inte väntat mig heller. Och att höra sin sångröst genom en mikrofon för första gången på nio år var lite märkligt men inte riktigt så skrämmande som jag hade trott.
Dock kan jag bara konstatera att åren då jag delvis försörjde mig på att sjunga, var rösten mer tränad för entimmesövningar bakom en mick...
Gubben är gammal, urverket dras...
Men roligt var det! Och få kyrkor kan konkurera med Vikas i skönhet, med sina valv fullproppade av unika medeltida målningar. Bara det en ynnest, att få ta en sådan skönhet i besittning!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar